Grattis syrran!
Ville bara passa på att gratta min syster som fyller! Tänkte inte skriva hur gammal hon blir, kvinnor kan ju vara lite kinkig vad det gäller sånt;)
Och här kommer en liten bildparad i min systers ära!
En en gång GRATTIS LISA!
Min rumskompis Jes skrattar allt när han ser bild 3 och säger att jag och Lisa är så himla lika! Är vi verkligen så lika? Kan inte riktigt se det...
Om en timme ska jag sticka iväg till jobbet för att ännu en gång flyga natt till Tel Aviv, ska bli kul, men kommer bli jobbigt!
Och här kommer en liten bildparad i min systers ära!
En en gång GRATTIS LISA!
Min rumskompis Jes skrattar allt när han ser bild 3 och säger att jag och Lisa är så himla lika! Är vi verkligen så lika? Kan inte riktigt se det...
Om en timme ska jag sticka iväg till jobbet för att ännu en gång flyga natt till Tel Aviv, ska bli kul, men kommer bli jobbigt!
Nattflygning till Tel Aviv
I natt hade jag att väldigt långt arbetspass. Jag skulle flyga tur och retur till Tel Aviv i Israel. Mycket spännande flygning, men på tok för lång för att vara nattflygning. Jag hade check-in kl. 21.30 lokal tid och kom tillbaka kl. 10.00 morgonen efter. Man kan lätt säga att jag var helt slut när jag kom tillbaka! För att göra det hela lite värre hade vi en motvid på ett genomsnitt av 80kt vilket gjorde att hemresan blev hela 5 timmar, medans ditresan gick på "korta" 3timmar 40min. Det var första gången för mig att besöka både Tel Aviv och Israel. Och det var ett lite annat klimat där nere han man lätt påstå. Vi kom fram kl.03.00 lokal tid och det var hela 15 grader varmt! Som en varm vårdag i Stockholm.
Det finns ett par saker som gör att just denna flygning är lite speciell. För det första flyger man över Cypern. Som alla vet är relationen mellan Grekland och Turkiet inte den bästa. Detta gör att när man kommer från norr som vi gör, måste vi anropa den grekcypriotiska kontrollen 10min innan vi beräknar komma in i deras luftrum. Det betyder att en pilot sitter och pratar/lyssnar av den turkiska radion, mendans den andra måste lyssna av den grekiska. Så det är minst sagt lite speciellt. Samma sak måste man göra igen fast omvänt på vägen tillbaka. En annan sak är att när man är inom en radie av ca 350km från Tel Aviv måste vi slå på säkerhetsbälet och bara öppna cockpit dörren för operativa anledningar. Det är ca 30-40 min innan landning, normalt sätter vi på säkerhetsbältet 10 min innan landning. Detta är pga att man i Israel är rädd för kapningsförsök och terrorist handlingar. Den sista saken som är lite unikt för Tel Aviv är att man startar och landar i helt olika riktningar. När vi landade så flög vi öster ut, från havet och när vi startade, så gjorde vi det väster ut. Också ut över havet, samma väg som vi kom in. Det gör dom så länge det fungerar med vindarna. Det gjorde att jag under hela inflygningen hade en vind i ryggen på 20-30kt (normalt brukar man ha det som motvind) vilket gjorde att inflygningen blev lite speciell. Men väl vid sättning var vinden bara 6kt. Anledningen till att dom gör såhär är också pga av rädsla för terror handlingar. Då vill dom att allt flyg ska komma från havet och slippa flyga över bergen då någon kanske får för sig att försöka skjuta ner ett flyg.
När jag kom tillbaka efter flygningen hade jag dessutom fått ett väldigt fint medelande som sa att min natt stanby den 30-31:a nu var ändrad till en Flygning till TLV (tel aviv). Så i morgon natt bär det av än en gång till denna roliga, men sjukt jobbiga denstination!
Det kommer komma lite mer inlägg senare med flygningar från denna och förra vecka. Bland annat NCE(Nice) Och TXL(Berlin)
Det finns ett par saker som gör att just denna flygning är lite speciell. För det första flyger man över Cypern. Som alla vet är relationen mellan Grekland och Turkiet inte den bästa. Detta gör att när man kommer från norr som vi gör, måste vi anropa den grekcypriotiska kontrollen 10min innan vi beräknar komma in i deras luftrum. Det betyder att en pilot sitter och pratar/lyssnar av den turkiska radion, mendans den andra måste lyssna av den grekiska. Så det är minst sagt lite speciellt. Samma sak måste man göra igen fast omvänt på vägen tillbaka. En annan sak är att när man är inom en radie av ca 350km från Tel Aviv måste vi slå på säkerhetsbälet och bara öppna cockpit dörren för operativa anledningar. Det är ca 30-40 min innan landning, normalt sätter vi på säkerhetsbältet 10 min innan landning. Detta är pga att man i Israel är rädd för kapningsförsök och terrorist handlingar. Den sista saken som är lite unikt för Tel Aviv är att man startar och landar i helt olika riktningar. När vi landade så flög vi öster ut, från havet och när vi startade, så gjorde vi det väster ut. Också ut över havet, samma väg som vi kom in. Det gör dom så länge det fungerar med vindarna. Det gjorde att jag under hela inflygningen hade en vind i ryggen på 20-30kt (normalt brukar man ha det som motvind) vilket gjorde att inflygningen blev lite speciell. Men väl vid sättning var vinden bara 6kt. Anledningen till att dom gör såhär är också pga av rädsla för terror handlingar. Då vill dom att allt flyg ska komma från havet och slippa flyga över bergen då någon kanske får för sig att försöka skjuta ner ett flyg.
När jag kom tillbaka efter flygningen hade jag dessutom fått ett väldigt fint medelande som sa att min natt stanby den 30-31:a nu var ändrad till en Flygning till TLV (tel aviv). Så i morgon natt bär det av än en gång till denna roliga, men sjukt jobbiga denstination!
Det kommer komma lite mer inlägg senare med flygningar från denna och förra vecka. Bland annat NCE(Nice) Och TXL(Berlin)
Arlanda och Venedig
Det märks att man börjar komma allt närmre sommaren. Jag märker det fram för allt på två saker: 1. att antalet ljusa timmar om dagen blir allt fler 2. att man får börja flyga mera. Vet inte om det där med flygtiden bara var en slump men jag fick mitt nya schema och såg att jag var planerad för 70 timmar flygning i Mars och bara två sandbyer. Om jag räknat rätt kommer jag även passera 1000h totaltid i slutet av månaden och 800h på 737. Det betyder att jag flugit hela 750h på 12 månader (900h är max). Tycker jag ändå är ganska bra med tanke på att det var flera månader då jag bara flög 40h på en hel månad.
En annan sak jag reflekterat över är det gigantiska skillnaden i flygtid/dag mellan 737an och Fokker 50. Träffade en kollega idag på kontoret. Han skulle, presic som jag ha en 12 timmars dag, men när han kommit tillbaka hade han bara fått ihop dryga 3 timmar medans jag fått 7,5. Anledningen till det är att F50 ofta får kortare flygningar och längre turnaround tid, vilket i sin tur ger denna orättvisa. Men då ska jag inte ta upp 757an! Dom killarna får vara glada om dom lyckas få 10 timmar på en månad!!!
Idag började jag med att få flyga hem till Stockholm och Arlanda. Alltid extra skönt att få komma hem! Och av någon anledning känner man sig extra glad när man hör en svensk som sitter i kontrollen. En extra lycka denna morgon var att vi fick parkera bredvid Thai's B747-400. Den kärran är NÅGOT större än vår maskin!
Kabinpersonalen blev helt lyriska när dom såg vem vi stod bredvid att dom till och med frågade hur man gjorde om man ville gå ut för att fota lite!
Här står monstret!
En till skadar aldrig!
Arlanda kl.07.00
Arlanda tornet och Sky City.
Efter att vi landat och sen startat igen från Riga bar det av mot Venedig. Bara varit där en gång innan, men då var jag där med gymnasiet på utbytesresa(dock till Bergamo, men vi besökte Venedig) Tråkigt nog var det låga moln och riktigt dålig sikt där så det blev inga bilder.
I Riga innan vi sticker iväg till Venedig. En av våra Fokkrar och en landande rysk affärsjet.
I morgon var jag planerad för operativ standby, vilket betyder att man måste vara på flygplatsen hela standbytiden för att extra snabbt kunna rycka in om något skulle hända. Men när jag kom tillbaka till jobbet efter flygningen hade jag fått ett medelande som sa att jag istället skulle flyga Kiev och Bryssel. Alltid bättre med flygning än standby. Ska försöka ta lite bilder i morgon med, kanske bara blir från Kiev då det är mörkt i Bryssel när vi kommer det. (Min kamera vill ogärna ta skarpa bilder när det blir lite mörkare)
En annan sak jag reflekterat över är det gigantiska skillnaden i flygtid/dag mellan 737an och Fokker 50. Träffade en kollega idag på kontoret. Han skulle, presic som jag ha en 12 timmars dag, men när han kommit tillbaka hade han bara fått ihop dryga 3 timmar medans jag fått 7,5. Anledningen till det är att F50 ofta får kortare flygningar och längre turnaround tid, vilket i sin tur ger denna orättvisa. Men då ska jag inte ta upp 757an! Dom killarna får vara glada om dom lyckas få 10 timmar på en månad!!!
Idag började jag med att få flyga hem till Stockholm och Arlanda. Alltid extra skönt att få komma hem! Och av någon anledning känner man sig extra glad när man hör en svensk som sitter i kontrollen. En extra lycka denna morgon var att vi fick parkera bredvid Thai's B747-400. Den kärran är NÅGOT större än vår maskin!
Kabinpersonalen blev helt lyriska när dom såg vem vi stod bredvid att dom till och med frågade hur man gjorde om man ville gå ut för att fota lite!
Här står monstret!
En till skadar aldrig!
Arlanda kl.07.00
Arlanda tornet och Sky City.
Efter att vi landat och sen startat igen från Riga bar det av mot Venedig. Bara varit där en gång innan, men då var jag där med gymnasiet på utbytesresa(dock till Bergamo, men vi besökte Venedig) Tråkigt nog var det låga moln och riktigt dålig sikt där så det blev inga bilder.
I Riga innan vi sticker iväg till Venedig. En av våra Fokkrar och en landande rysk affärsjet.
I morgon var jag planerad för operativ standby, vilket betyder att man måste vara på flygplatsen hela standbytiden för att extra snabbt kunna rycka in om något skulle hända. Men när jag kom tillbaka till jobbet efter flygningen hade jag fått ett medelande som sa att jag istället skulle flyga Kiev och Bryssel. Alltid bättre med flygning än standby. Ska försöka ta lite bilder i morgon med, kanske bara blir från Kiev då det är mörkt i Bryssel när vi kommer det. (Min kamera vill ogärna ta skarpa bilder när det blir lite mörkare)
Ny start, Gammalt jobb, Gammal blogg...
Nu är jag tillbaka mot alla odds. I och med flytten från Vilnius tappade jag helt luften. Jag var trött på att jobba och trött på att flyga vilket i sin tur gjorde att jag inte hade kraften att skriva om nått som fick mina dagar att kännas meningslösa. Men det hela vände, mycket oväntat, i går innan crewbussen kom och hämtade upp mig. Jag stog ute på gatan, klockan var 03.55 och bussen skulle komma vilken sekund som helts. Jag var var så trött att jag knappt visste vad jag hette och frös som bara den. I det ögonblicket fick jag tillbaka lusten att skriva. Mina svarta moln som jag haft över huvudet dom senaste månaderna och oviljan att åka till jobbet bara försvann. Konstigt att just de ögonblicket fick mig att vända helt om och fick mig att vilja skriva igen, vilket jag är glad för. Sen måste jag säga att jag blev väldigt glad när jag såg statistiken för min blogg. Fasten jag inte skrivit ett ord på 2 månader och 2 veckor, och det det var glest mellan inläggen innan så är det ändå minst 20 personer som är inne och kollar dagligen. Kanske konstigt att förstå, men det gör mig väldigt glad och ger mig extra kraft att komma igång och skriva igen!
Hur som helst, idag bar det av till Istanbul. Incheckning på jobbet kl.04.40 lokal tid, men jag var redan där 04.20 för att hinna fixa allt innan flygninen. flygtiden för dagen var 2:20 på vägen ner och hela 3:05 på vägen tillbaka. Vi hade nämligen väldigt mycket vind i ryggen på vägen ner vilket gjorde att hemresan blev hela 45 min längre än vägen ner, och vi flög nästan 200 kt långsammare på vägen hem.
Klockorna när jag kom till kontoret.
Vid gaten i IST medans vi håller på och tankar. I bakrunden kan man se två Turkish plan, samma bolag som gick ner i backen under inflygning till Amsterdam.
Vår "gategranne", speedbird, står berädd att pusha.
När vi står i kön för att få starta kommer denna Turkish Airbus 340 och landar framför oss. Det är en väldigt STOR maskin!
En annan gång när jag var i IST, Då hade vi över ett ton med cargo, enbart turkiska mattor! Här ser ni 3 av dom 4 vagnarna fyllda med mattor.
Hur som helst, idag bar det av till Istanbul. Incheckning på jobbet kl.04.40 lokal tid, men jag var redan där 04.20 för att hinna fixa allt innan flygninen. flygtiden för dagen var 2:20 på vägen ner och hela 3:05 på vägen tillbaka. Vi hade nämligen väldigt mycket vind i ryggen på vägen ner vilket gjorde att hemresan blev hela 45 min längre än vägen ner, och vi flög nästan 200 kt långsammare på vägen hem.
Klockorna när jag kom till kontoret.
Vid gaten i IST medans vi håller på och tankar. I bakrunden kan man se två Turkish plan, samma bolag som gick ner i backen under inflygning till Amsterdam.
Vår "gategranne", speedbird, står berädd att pusha.
När vi står i kön för att få starta kommer denna Turkish Airbus 340 och landar framför oss. Det är en väldigt STOR maskin!
En annan gång när jag var i IST, Då hade vi över ett ton med cargo, enbart turkiska mattor! Här ser ni 3 av dom 4 vagnarna fyllda med mattor.
